”När du har folkräkning i Israel ska var och en som blivit räknad betala en lösen för sitt liv till Herren, för att ingen olycka ska drabba dem vid mönstringen.
När du räknar antalet av Israels barn, nämligen av dem som inmönstras, skall vid mönstringen var och en giva åt HERREN en försoningsgåva för sig, på det att ingen hemsökelse må drabba dem vid mönstringen.
När du räknar antalet av Israels barn som skall mönstras, skall var och en vid mönstringen ge åt Herren en lösepenning för sitt liv, för att ingen straffdom skall drabba dem vid mönstringen.
När du räknar antalet av Israels barn som ska mönstras, ska var och en vid mönstringen ge åt Herren en lösepenning för sitt liv så att ingen straffdom drabbar dem vid mönstringen.